
Hur Aleris Ultragyn slutade korrigera koder i efterhand

Under en tvåmånaders pilot med Tandems kodningsassistent fick Aleris Ultragyn kompletta diagnos- och åtgärdskoder direkt under patientbesöket, utan en enda korrigering i efterhand.
Journalsystem
TakeCare
Typ:
Specialiserad gynekologisk vård
Läkare i piloten
20
+0.259
fler diagnoser per undersökningsbesök (p<0,001)
0%
okodade besök med Tandem (mot 1,2 % utan)
0
korrigeringar krävdes för Tandem-kodade besök
Om Aleris Ultragyn
Ultragyn Sabbatsberg är en gynekologimottagning inom Aleris, en av Nordens största aktörer inom specialistvård. Mottagningen har över 2 000 patientbesök i månaden, alla dokumenterade i TakeCare. 27 läkare hade tillgång till Tandems kodningsassistent under piloten, varav 20 använde den aktivt.
Som många specialistmottagningar förlitade sig Ultragyn på en kodningsansvarig som varje vecka gick igenom besöken i efterhand och rättade diagnos- och åtgärdskoder. Den processen säkerställde att faktureringen blev rätt, men den gjorde också dokumentationskvaliteten beroende av en enda person.
Kodningen väntade till efter besöket
Kodningen på Ultragyn följde ett vanligt mönster inom specialistvård. Läkarna fokuserade på patientmötet och lät kodningen ligga, ibland i dagar, ibland helt och hållet. Den kodningsansvariga fångade upp det som missades: gick igenom besöken, lade till diagnoser och rättade åtgärdskoder.
Datan visade något som överraskade även mottagningen: hennes arbete handlade nästan aldrig om att rätta felaktiga koder. Det handlade om att fylla i koder som saknades. Cirka 77 procent av hennes ändringar var att lägga till saknade koder på besök som redan var delvis kodade, cirka 13 procent gällde besök som inte hade kodats alls, och inga ändringar handlade om att ta bort koder.
Problemet på Ultragyn var alltså att koder saknades, inte att de var felaktiga. Och utvecklingen gick åt fel håll: under månaderna före piloten blev kodningen allt mindre komplett. Färre diagnoser per besök, färre åtgärdskoder, fler besök som inte kodades alls
Tandem föreslår koder när journalen skrivs
I början av 2026 aktiverade Aleris Tandems AI-drivna kodningsassistent på Ultragyn. Verktyget läser den kliniska dokumentationen i realtid och föreslår diagnos- och åtgärdskoder redan när journalen skrivs. Läkarna granskar varje förslag och bekräftar innan något skickas vidare.
Piloten pågick i två månader (februari–mars 2026), med en baslinjeperiod (oktober–november 2025) som visade hur kodningen såg ut innan Tandem aktiverades.
Läkarna kodade mer komplett med AI-stödet
Det starkaste resultatet kommer från att jämföra läkarna med sig själva: samma läkare, samma typ av patienter, men olika kodning beroende på om Tandem var aktivt. Med Tandem dokumenterade de +0,259 fler diagnoser och +0,232 fler åtgärdskoder per undersökningsbesök. Båda resultaten är statistiskt säkerställda (p<0,001). Ett parat test per läkare är också signifikant: 75 procent av de läkare som hade tillräckligt många besök i båda perioderna förbättrades (p=0,047).
Fler koder innebär mer komplett dokumentation. Verktyget föreslår bara koder som det redan finns belägg för i samtalet eller i journalen. Det är koder som beskriver vad som faktiskt hände under besöket, men som tidigare ofta glömdes bort.
Det berodde inte på att läkarna blivit bättre på kodning över tid. Samma läkare, samma typer av besök, men mer komplett kodning när Tandem fanns där.
Okodade besök försvann
Besök helt utan koder var ett återkommande problem för läkare utan Tandem: 1,2 procent av besöken. För besök som gick genom Tandems kodningsassistent sjönk det till noll procent.
Den kodningsansvariga hade ingenting kvar att rätta
Av 841 undersökningsbesök som gick genom Tandems kodningsassistent och där läkarna bekräftade förslagen krävde inte ett enda en ändring från den kodningsansvariga. Noll, både under baslinjeperioden och under piloten.
Datan visar ett tydligt mönster. Besök som inte kodades genom Tandem hade en korrigeringsfrekvens på 0,8 procent. Besök där Tandem föreslog koder men läkaren inte aktivt bekräftade dem hade en frekvens på noll procent. Besök där läkaren både fick och bekräftade koder hade också noll procent, och hade i snitt det högsta antalet diagnoser (1,65 per besök jämfört med 1,17 för okodade besök).
Ju mer verktyget användes, desto mer komplett blev dokumentationen, och desto färre korrigeringar behövdes. Slutresultatet blev ett arbetsflöde där dokumentationen kom komplett redan under besöket, i stället för att behöva rättas i efterhand.
Utan verktyget försämrades kodningen
Det viktigaste fyndet är vad som hände med läkare som inte använde Tandem. Under samma pilotperiod, på samma mottagning, gick utvecklingen åt olika håll:
Diagnoser per besök: Tandem-användarna +0,259 (p<0,001); besök utan Tandem −0,082 (p<0,001)
KVÅ-koder per besök: Tandem-användarna +0,232 (p<0,001); besök utan Tandem −0,223 (p<0,001)
En av Aleris andra mottagningar, med samma journalsystem och samma kodningsregler men utan Tandems kodningsassistent, visade liknande försämringar. Förbättringen på Ultragyn var alltså inte del av en bredare trend. Den var specifik för verktyget.
Och användningen växte under piloten: andelen besök där läkaren bekräftade minst ett av Tandems förslag steg från cirka 27–44 procent vid baslinjen till 76–84 procent i pilotens senare del. Spannet vid baslinjen var brett eftersom verktyget ännu inte var fullt utrullat och engagemanget varierade mellan halvmånader. Ett tecken på att förtroendet för verktygets förslag växte.
För Minna Westerberg Ekman, ST-läkare i gynekologi på Ultragyn Sabbatsberg, var skillnaden märkbar:
"Med kodningsmodulen upplevde jag för första gången att jag sparar tid på kodning… Klick klick klick så är det klart."
Vad som var utmanande
Pilotperioden var kort: två månader med full funktionstillgång. Vissa kodningsfunktioner, bland annat DRG-specifika kodpaket, driftsattes mitt under piloten (16 mars), så deras fulla effekt syns ännu inte i datan.
Användningen varierade tydligt mellan läkarna. De mest aktiva nådde 80–91 procents täckning av sina besök; några läkare använde aldrig verktyget. Det parade testet per läkare är signifikant (75 procent av läkarna med tillräckligt många besök i båda perioderna förbättrades, p=0,047), men kodningsvinsterna var koncentrerade till de läkare som använde verktyget konsekvent.
Tandem användes främst för undersökningsbesök. Täckningen av åtgärdsbesök var lägre, något mottagningen identifierade som en möjlighet för fortsatt utrullning.
Metod och data
Analysen baseras på cirka 18 800 besök hämtade från TakeCare — samtliga besök vid Ultragyn (cirka 13 300) och en jämförelsemottagning (cirka 5 500) under hela perioden oktober 2025 till mars 2026. Det inkluderar baslinjen, piloten och månaderna däremellan, oavsett om Tandem användes eller inte. Tandems kodningsassistent är en CE-märkt medicinteknisk produkt klass IIa enligt EU MDR. Den föreslår diagnos- och åtgärdskoder baserat på den kliniska dokumentationen. Läkarna granskar och bekräftar alla förslag; systemet stödjer kodningen men ersätter inte det kliniska omdömet.
En av Aleris andra mottagningar, med samma journalsystem och samma kodningsregler, använde inte Tandems kodningsassistent under denna period. Den fungerade som jämförelse på kodningens kvalitetsmått.
Se hur Tandems kodningsassistent passar din klinik
Boka en kort demo med vårt kliniska team och se hur Tandem fungerar i ert journalsystem och arbetssätt.


